Dottern har kastrera sin kelpie efter konstaterad förstorad prostata. Normalt är visst att kastrerade hundar blir hungriga, tjocka och lata.
Hungrig har han ju alltid varit - värsta brytarkungen när det gäller att få tag i ätbart. Upptuggade mattunnor, hinkar, korgar, påsar, fickor mm. Har aldrig sagt nej till mat.
Därför undrade jag hur i hela friden det går efter kastreringen. HAN blev inte hungrigare - det går inte - utan istället busig som en valp! Kasstar sig i sängen hugger tag i täcket och rullar runt, jagar lillebror så han blir trött ( en belgare går normalt inte att trötta ut! ).
Fullt ös vid åtta års ålder. Herre je... vi ska vara hundvakt i två veckor snart.

Den dagen, den "sorgen".