Vid 4km brukar det finnas en grillplatsen men det är ingen som grillat där ännu i år.

For upp till Vålmyrarna med skidor o hunden. En bil där redan så Asfari fick sele på innan vi gav oss av.
Blev jätteglad när jag kom ut på Igeltjärn för det var spårat! Asfari satte full fart så jag antog att det fanns en annan hund där ute någonstans.
Det är som att åka släplift när Asfari sätter fart. Bara att stå rätt upp så går det undan. Lite läskigt när spåret svänger eller när det bär av in i skogen med stenar lite här och var. Han är snäll och följer skoterspåret iaf med skidspåret i.
Efter någon km mötte vi Katarina och Marie och labben Hase. Det är Åke som kört upp spåret. Ca 4 km fick jag veta. Hurra!!! Jag blev jätteglad. Så lyxigt att ha ett "eget" spår hemmavid som hunden får hänga med i utan att någon muttrar.
Vid grillplatsen kopplade jag lös Asfari. Nu var vi ensamma. Det blev en timmes åkning och två varv i spåret. Med och motvind. Armarna och skuldrorna fick jobba hela tiden. Myrar är ju platta så det blev mycket armträning. Precis vad jag behöver. Benen får jobba på löppassen. På slutet hade jag en trött hund som kom långt efter (han hittade egna spår) och fick kämpa på för att hänga med matte.
8km senare. Gott med kaffe nu.
Hörs.